Jag trodde det skulle vara så enkelt. Att träffa någon, inte ha några krav på varandra osv. Men så kommer det krypande, den där känslan, av att man tycker om den här personen. Och som ett slag i ansiktet så får man höra att han inte känner samma. Att komma över det.. ja, det låter ju enklare än vad det är. Jag blir galen på det. Vad är det för fel med mig, som gör att knappt någon VILL eller KAN bli kär i mig? Jag förstår inte.. Kommer jag någonsin göra det? Självförtroendet ligger som sagt inte på topp just nu...